D-vitamin har många funktioner i vår kropp och D-vitamin i tillräcklig mängd reglerar bl a immunförsvaret.

Ny forskning tyder på att den som har tillräcklig D-vitaminhalt i blodet kan ha minskad risk att bli smittad av Covid-19 och dessutom kan sjukdomsförloppet bli lindrigare om man ändå blir smittad.

D-vitamin finns i fet fisk, fiskolja, äggula och lever men även i vissa näringsberikade mejerivaror. Det vi kan få i oss via maten räcker inte utan vi behöver även exponera vår hud för solljus för att bilda D-vitamin. Så här års – under vinterhalvåret – räcker inte solens strålar för att vi ska kunna fylla på våra D-vitaminförråd och många har låga halter.

Riskgrupper som kan ha lägre D-vitaminvärden:

-Äldre – Hudens förmåga att tillverka D-vitamin minskar samtidigt som många äldre inte dagligen vistas utomhus i dagsljus. Dessutom får äldre ofta minskad aptit och riskerar därför att få mindre D-vitamin via maten.

-Livsstil – Att vistas mer inomhus under dagtid gäller säkert de allra flesta under vinterhalvåret. Coronapandemin har också gjort att flera vistas inomhus i olika former av karantän.

-Geografiskt läge – Att bo i ett land med lång vinter medför mindre exponering av sol och ljus under året.

-Mörk hud – Personer med mörk hud har svårare att tillverka D-vitamin med begränsad tillgång till solljus.

-Kultur – De personer som täcker huden exponeras inte för solljus i tillräcklig omfattning.

-Överviktiga är överrepresenterade bland personer med låga D-vitaminvärden.

I Storbritannien övervägs att skriva ut D-vitamin till riskgrupper för Covid-19 som en förebyggande åtgärd.

D-vitaminprov ingår i de hälsoundersökningar som vi utför och ofta hittar vi höga andelar av medarbetare som har värden under optimal nivå, som är 75 nmol/L.

Källor: The Guardian, Näringsmedicinska uppslagsboken

Författaren och time management-coachen Elizabeth Grace Saunders tipsar i Fast Company om fem användbara strategier för att öka produktiviteten när du jobbar hemma:

Utnyttja den tid du vinner på att slippa resa

Passa på att använda den tid du får över till att träna eller promenera på morgonen och kvällen. Fysisk aktivitet innebär fördelar för både hälsa och psykiskt välmående. Du blir även piggare och mer alert under arbetsdagen.

Schemalägg din fokustid

Det är inte alltid lätt att få tid till att fokusera på speciella arbetsúppgifter i ett kontorslandskap. När du jobbar hemma ör det mycket lättare att finna tiden att koncentrera dig på dina uppgifter. En rekommendation är att lägga in återkommande fokustid i kalendern, till exempel 1-2 timmar på morgonen.

Planera in dina möten

För att ytterligare öka din produktivitet, och även göra det möjligt att förutse dagen, kan du be kollegor att boka en tid för att prata med dig, särskilt om mötet kräver förberedelser. Då kan du vara mer närvarande och samtidigt effektivt planera dina andra arbetsuppgifter.

Uppdatera din status

För att vara mentalt närvarande under fokustiden kan det underlätta att uppdatera online-statusen. Exempelvis kan du markera att du under vissa tider inte är tillgänglig på olika kanaler.

Stå emot störningsmoment

Om alla externa distraktioner tas bort kan våra hjärnor ibland sträva efter annan stimulans. Hitta därför sätt att öka stimulansen i din egen miljö utan att minska produktiviteten, exempelvis kan du lyssna på musik som kan hjälpa dig att komma in i ett flöde. Sådana aktiviteter gör att du undviker att börja kolla nyheter eller sociala medier.

Läs artikeln här

Att det är viktigt att sova för att orka vet förstås de flesta, men det är inte alla som har koll på varför sömnen är en så viktig grundförutsättning för bra hälsa och hållbarhet. Medan du sover lagras energi för nästa dag, stressnivåerna i kroppen minskar, livsviktiga hormoner frisätts, minnet förbättras, du blir mer kreativ och lösningsorienterad och inte minst så stärks ditt immunförsvar.

Ett bra immunförsvar är alltid bra, men just nu kanske viktigare än någonsin. Medan du sover producerar ditt immunsystem bland annat cytokiner som är infektionshämmande och funkar som skyddande ämnen i kroppen. Cytokinernas funktion är att transportera kemiska signaler och kortfattat kan det förklaras som att cytokinerna fungerar som en sköld som hjälper kroppen att skydda dig mot och bekämpa olika virus och bakterier. Om du ändå blir sjuk samarbetar immunförsvaret också med sömnsystemet för att se till att du blir trött och sover mer medan du har en infektion. På så sätt kan kroppen ägna mer energi åt att städa ut infektionen och bilda antikroppar.

Förutom att stärka immunförsvaret hjälper sömnen också till att sänka stresspåslag och bekämpa inflammation i kroppen. Det återställer balansen och bromsar bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och för tidigt åldrande. Hjärnan är också så fiffigt konstruerad att den städar bort slaggprodukter medan vi sover för att inte hjärncellerna ska påverkas eller skadas av det skräp som blir över när hjärnan arbetar för högtryck under dagtid. Om vi inte sover tillräckligt utan ofta ligger vakna nattetid försämras tvättprocessen och på lång sikt riskerar vi att utveckla hjärnsjukdomar som till exempel Alzheimer.

Omvänt ger sömn oss förutsättningarna att vara vårt bästa jag, funka både på jobbet och i familjen, hålla oss friska och leva längre. Det finns inget som är dåligt med en bra nattsömn och därför borde förstås alla prioritera att sova gott och tillräckligt.

Att prioritera sömnen är alltså ett bra recept för god hälsa i både nutid och framtid, men också för minnet, relationerna och faktiskt också för att vi ska bli lyckligare och gladare. Många studier visar på en koppling mellan sömnbrist och psykisk ohälsa vilket inte är konstigt eftersom en sömnlös natt oftast påverkar humöret dagen efter. Vi kanske överreagerar, har kortare stubin och känner oss låga. Dessutom påverkas vår förmåga att reglera känslor vilket gör att det kan vara svårt att fokusera på det som är viktigt efter en dålig natt istället för att vara nyfikna och positiva.

Dagens gästskribent som även är vår samarbetspartner är Lisa Carpevi, Sömnkonsult: Hon en beteendevetande pedagog, certifierad sömncoach och skribent med egen erfarenhet från otaliga sömnlösa nätter och att lära sig leva med diagnosen insomni. Hon arbetar förebyggande med föreläsningar om vikten att sova, kartlägger och mäter sömnproblematik, håller sömnskola för företag och individer samt behandlar och rehabiliterar klienter med hjälp av kognitiv beteendeterapi och sömnrestriktion.

Att leva med hög stress under en längre tid gör att vårt immunförsvar försämras och blir mindre effektivt. Stress frisätter stresshormonerna adrenalin och kortisol, vilket dämpar immunförsvaret. Vi vet att stresshormonerna påverkar immunsystemets organ direkt – thymuskörteln, lymfkörtlar, benmärg och mjälte. Thymuskörteln krymper och producerar färre lymfocyter (en typ av vita blodkroppar som är våra inre ”soldater”) som i sin tur minskar övriga immunceller. Kortisol minskar aktiviteten, antalet och livslängden hos andra lymfocyter. Det är kamp och flykt som gäller och då finns ingen tid för att försvara sig mot virus och bakterier.

Vi erbjuder just nu i samarbete med www.papilly.com insatser som ger varaktiga beteendeförändringar. Ett stressprogram med coachning online till mycket förmånligt pris. Utöver detta även stresshantering online i grupp som leds av en psykolog Anders Tengström.

Två enkla tips att skapa balans och lugn inombords:

• Andning ger avslappning och lugn inombords! Släpp det du håller på med och dra några långa djupa andetag genom näsan (stängd mun) så magen utvidgar sig (sk. bukandning). Ett enkelt knep för att veta att man slappnar helt av är att släppa alla spänningar i tungan och låta den vila helt avslappnad i munnen. Om tungan är avslappnad är hela din kropp avslappnad!
• Bryt av tillvaron med härliga promenader utomhus. Gå ut i naturen! Naturen skapar lugn och ger oss människor mycket energi.