20 05, 2020

Maskros (Taraxacum officinale)

2020-05-20T07:41:08+00:00

I stället för att försöka utrota ett av våra vanligaste ogräs, som det finns många hundra arter av – ät upp det!

Alla delar av maskrosen är ätbara: Roten, bladen, blomknopparna, blommorna. Roten användes förr som kaffesurrogat. De gula blommorna kan bli till vin. Tillverkningen av maskrosvin blev olaglig i Sverige 1978, men lagen skrevs om 1994 så därefter är det åter lagligt att tillverka vin av maskrosblommor. Späda blad kan njutas i en sallad och smaken påminner om ruccola. Blad som är flikiga är mindre beska än rundade blad. Blomknopparna kan kokas och ätas som ärtor eller fräsas i olivolja med lite citronsaft. Maskrosen innehåller bl a A-vitamin, C-vitamin och klorofyll. Den vita saften från maskrosens stjälk anses kunna ta bort vårtor. Torkade späda blad och den gula blomman kan användas till te.

Maskros innehåller ett bitterämne, taraxin, som stimulerar matsmältningen. Maskrosen påverkar också njurarna och ökar bl a urinproduktionen. En sallad som innehåller maskros kallas pis-en-lit (kissa i sängen) på franska.

Blommande maskrosor innehåller också värdefull näring till alla pollinatörer i form av nektar och pollen. Maskroshonung är både vackert gul och aromatisk.

Låt maskrosen blomma över innan den klipps ner.

Maskros (Taraxacum officinale)2020-05-20T07:41:08+00:00
4 05, 2020

Brännässla (Urtica dioica)

2020-05-04T05:40:09+00:00

Så här års är nässlorna som allra bäst! Ta en promenad och plocka korgen full! Se till att fylla på dina förråd av vitaminer och mineraler – både genom att äta (och njuta) direkt och att samla i ladorna (frysen) för kommande behov. Torkad nässla kan mixas till ett fint pulver som kan användas som ett alternativ till multivitamin- och mineraltabletter.

Nässla kryllar av vitaminer och mineraler. 100 gram förvällda nässlor innehåller bland annat 6,9 mg Vitamin C; 227,5 RE Vitamin A; 82,6 ug Folat; 2730 ug Betakaroten (ett förstadium till Vitamin A); 2,8 mg Järn; 280 mg Kalcium; 30 mg Magnesium; 150 mg Kalium.

Nässla, liksom alla andra gröna växter, innehåller klorofyll som ökar syre- och näringstillförseln till cellerna. Tillsammans med järn stimuleras blodbildningen. Te på nässla påverkar njurarna och är urindrivande.

Plocka nässlorna på skyddad plats där det inte finns bilar eller annat som sprider föroreningar.

Koka nässelsoppa och njut med ett pocherat ägg! Gröna nässelplättar brukar bli en höjdare!

Ät nässlan rå i form av en nässelpesto. Den som vill äta så närodlad och svensk mat som möjligt väljer svenska ingredienser i stället för de traditionella pestoingredienserna olivolja, parmesanost och pinjenötter.

Nässelpesto
5 dl nyplockade, späda nässlor (skölj noga och krama ur det mesta vattnet i ett hushållspapper).
1 dl rapsolja
1 dl riven Västerbottenost
1 dl hasselnötter
Smaksätt med lite flingsalt

Brännässla (Urtica dioica)2020-05-04T05:40:09+00:00
22 04, 2020

Ny forskning kring socker!

2020-04-22T08:01:02+00:00

Ju mer socker vi äter, desto färre vitaminer och mineraler får vi i oss. Nu presenteras en ny studie från Lunds Universitet.

Sedan tidigare finns ett konstaterat samband mellan ett högt intag av tillsatt socker och sjukdomar som karies, fetma, diabetes och hjärtkärlsjukdomar.

Tidigare studier har funnit starka samband mellan ett ökat intag av tillsatt socker och minskat intag av vitaminer och mineraler. Studier har saknats på vuxna som bor i de nordiska länderna. Syftet med den här studien har därför varit att undersöka förhållandet i den svenska befolkningen.

I den nya studien jämfördes intaget av tillsatt socker och av nio olika mikronutrienter; kalcium, folat, järn, magnesium, kalium, selen, vitamin C, vitamin D och zink. Forskarna observerade ett omvänt förhållande mellan intaget av tillsatt socker och det dagliga intaget av alla nio vitaminer och mineraler i båda grupperna; ju mer tillsatt socker deltagarna åt, desto mindre vitaminer och mineraler åt de.

Mer kunskap om socker behövs! Bli sockersmart!

Ny forskning kring socker!2020-04-22T08:01:02+00:00
14 04, 2020

Zink – en nyckelsubstans

2020-04-14T04:50:49+00:00

Vi fortsätter våra råd om vad man kan göra eller äta för att stärka sitt immunförsvar – turen har nu kommit till mineralet zink, Zn. Tidigare har vi lyft vårt behov av att stötta tarmfloran, att se till att vi fyller på våra förråd av D-vitamin och att vi behöver äta A-vitaminrika inälvor.

Zink är en nödvändig nyckelsubstans i ca 200 av kroppens enzymer. Zink är bland annat sårläkande och har en förebyggande funktion i samband med förkylning. Zink skyddar mot bakteriella- och virusinfektioner.

Dagsbehovet av zink för en vuxen är ca 15 mg. Kroppen har svårt att ta upp zink ur maten, men upptaget ökar om man äter protein samtidigt.

Zinkrika matvaror är ostron (50 mg/100 gram) och vetegroddar (18 mg/100 gram). Nötter och frön innehåller också en del zink. Per 100 gram matvara innehåller hela sesamfrön 7,8 mg, pekannötter 5,4 mg, sötmandel och valnötter 3,0 mg.

Zink – en nyckelsubstans2020-04-14T04:50:49+00:00
6 04, 2020

Snart Påsk! Vad lägger du i påskägget?

2020-04-06T08:02:17+00:00

Vi närmar oss den allra sötaste högtiden på året. Det är nu som vi frossar i påskägg fyllda av billigt smågodis som bara innehåller socker, färgämnen, gelatin (= kokt slaktavtall i form av ben, hud, svinsvål), smakämnen och en och annan insekt. Färgämnen som finns i godis – azo-färgämnen – kan ge oroliga och hyperaktiva barn och även vuxna kan påverkas. Ett annat färgämne, karmin/karminsyra (E120), utvinns ur torkade honor av kochenillsköldlusen.

Påsken är den helg då vi svenskar äter mest godis under hela året. I genomsnitt klämmer vi i oss 1,6 kg per person under påskhelgen.

Tillsatt socker är förknippat med stor ohälsa. Därför skärpte WHO sina rekommendationer för några år sedan till max 5 energiprocent för vuxna. Det innebär att en vuxen man anses tåla 30 gram tillsatt socker per dag – en vuxen kvinna 25 gram. Riktigt små barn, under 2 år, ska inte äta något socker alls enligt rekommendationerna.

Att ge någon ett påskägg till påsk är en trevlig tradition, men behöver ägget innehålla godis? Varför inte lägga ner en present, ett presentkort, en biobiljett, en bok eller något annat kul i stället?

Behöver du mer inspiration? Hör av dig eller köp boken Bli sockersmart! Enstaka exemplar köps enklast via Adlibris/Bokus etc. Fler exemplar här.

Snart Påsk! Vad lägger du i påskägget?2020-04-06T08:02:17+00:00
30 03, 2020

A-vitamin – för ögonen och immunförsvaret

2020-03-30T09:38:50+00:00

A-vitaminbrist minskar mängden T-lymfocyter – en typ av vita blodkroppar, som utgör en del av kroppens försvar mot främmande ämnen. Förutom att A-vitamin spelar en stor roll för vårt immunförsvar är det viktigt för ögonens funktion. Brist kan bl a leda till svårighet att se i mörker, nattblindhet.

 A-vitamin är fettlösligt och finns i två varianter: Retinol och betakaroten. Att ett vitamin är fettlösligt innebär att det kan lagras i kroppen för framtida behov.

Retinol är A-vitamin i aktiv form som kroppen kan ta upp direkt. Karoten är ett förstadium till A-vitamin som kroppen bara kan ta upp 1/6 av. Därför anges ofta matens A-vitaminhalt som retinolekvivalenter där 1 retinolekvivalent (RE) = 1 mikrogram retinol = 6 mikrogram betakaroten.

Inälvor, i synnerhet lever är rikt på A-vitamin (RE), medan vegetabilier innehåller väldigt lite. Till exempel innehåller 100 gram nötlever 18000 RE, kycklinglever 12000 RE och morot 860 RE.

För den som absolut inte kan tänka sig att äta lever gäller att varje dag äta frukter och grönsaker med högt innehåll av betakaroten. Betakaroten har orange färg så, morötter, pumpa, röd paprika, tomat, aprikoser, sharonfrukt, mango, papaya, nypon innehåller betakaroten. Även gröna grönsaker innehåller betakaroten. Klorofyllet (som är grönt) kamouflerar den orange färgen. För att upptaget av karoten ska fungera optimalt krävs en kombination med fett. Ringla en god olivolja över de rivna morötterna, ta en klick grädde i den hemlagade nyponsoppan. I hemlagad nyponsoppa väljer du hur mycket (eller litet) socker som ska tillsättas.

A-vitamin ingår ofta i multivitamintabletter och nu börjar det även komma kosttillskott i form av inälvor i tablettform som tillverkas av gräsbetande nötkreatur.

Dagsbehovet för vuxna män är 900 RE och för vuxna kvinnor 700 RE.

Tyvärr har många av oss kanske ”glömt” bort att inälvor är väldigt näringsrika och kanske finns skoltidens leverbiffar kvar som avskräckande smakminnen av något som vi inte uppskattade att äta då? Men, smaken kan förändras. Vad sägs om att testa kalvlever Anglais till middag, en kycklinglevergryta eller kycklinglevermousse? Hör av dig om du behöver recept!

A-vitamin – för ögonen och immunförsvaret2020-03-30T09:38:50+00:00
23 03, 2020

D-vitamin – solens vitamin

2020-03-27T19:10:00+00:00

D-vitamin stärker immunförsvaret och minskar inflammation i kroppen. Rekommendationen är 2000 IE/dag.

D-vitamin är fettlösligt och bildas i huden vid solexponering. Under vinterhalvåret räcker inte solens strålar till på våra breddgrader för att huden ska kunna bilda tillräckligt mycket D-vitamin. Därför behöver vi fylla på med D-vitamin via mat och/eller kosttillskott. Mat som innehåller mycket D-vitamin är fet fisk, till exempel sill, lax och sardiner.

Många arbetar hemifrån just nu och ”sparar” säkert tid som inte behöver tillbringas i bilkö eller i kollektivtrafiken på väg till och från jobbet. Ta en långpromenad och njut av vårsolen!

I våra hälsoundersökningar mäter vi sedan 2 år tillbaka D-vitamin och vi finner att mer än hälften har ett lågt D-vitaminvärde (<75nmol/l). Just D-vitamin är ett viktigt vitamin som stärker vårt immunförsvar och minskar inflammation i kroppen. Läs mer om D-vitamin från vårt tidigare inlägg här.

D-vitamin – solens vitamin2020-03-27T19:10:00+00:00
17 03, 2020

Tarmfloran påverkar immunförsvaret!

2020-03-22T09:01:29+00:00

Det pågår en ständig kamp mellan våra sk ”goda” och ”onda” bakterier i tarmen. Forskningen är ny på området, men har hittills visat att uppåt 80 % av vårt immunförsvar har sin grund i de goda tarmbakterierna. Det är viktigt att ha många olika sorters tarmbakterier och starka stammar av dem.

Det är möjligt att påverka sin tarmflora till det bättre eller sämre … Genom att äta olika fibrer och mat som är mjölksyrad stöttas de goda tarmbakterierna. Goda fibrer finns i frukt & bär, grönsaker och fullkorn. Levande mjölksyrebakterier finns t ex i naturell yoghurt och mjölksyrade grönsaker som inte är pastöriserade.

Ett enkelt knep för att säkerställa att de goda tarmbakterierna får den näring de behöver är att äta minst 500 gram frukt & bär och grönsaker varje dag. En bra mix blir att äta ungefär 250 gram frukt & bär och lika mycket grönsaker. Ytterligare ett enkelt knep att stötta sina goda medhjälpare i tarmen är att lägga till några matskedar mjölksyrade grönsaker på tallriken vid varje måltid. Välj surkål, mjölksyrade grönsaker, kimchi från kyldisken. Då innehåller maten probiotika som är levande mjölksyrebakterier.

De sk ”onda” tarmbakterierna får sin näring från socker, snabbmat och livsmedel som är fiberfattiga och näringsfattiga.

Boosta dig själv och ditt försvar genom att fylla på med bra näring!

Tarmfloran påverkar immunförsvaret!2020-03-22T09:01:29+00:00
27 11, 2019

Snart Advent

2019-11-27T09:43:18+00:00

Föreläsning hos en uppdragsgivare härom dagen där medarbetarna vill bli sockersmarta! Som inspiration inför julen och alla stundande glöggkalas, glöggmys och adventskalas bjöd jag på ett litet glöggmingel utan tillsatt socker i pausen.

Alltid när vi ska fira något, firar vi genom att äta socker! Glögg & pepparkakor hela december, när vi närmar oss julafton bakar vi 7 sorters julkakor enligt gamla familjerecept och många ger bort stora chokladaskar – ju större desto bättre – i brist på fantasi. Sedan kommer Alla hjärtans dag i februari, Påsken med sina påskägg fyllda med smågodis, tårtor till alla fruntimren i fruntimmersveckan, Halloween, kanelbullens dag den 4 oktober. Så fortsätter det året runt.

Det går att tänka om och testa något annat! Gruppen blev förvånad över att det kunde bli så gott och samtidigt nyttigt utan tillsatt socker.

Recepten? Hör av dig! /Maj Östberg Rundquist

Ta del av Pro+Fit Health ABs erbjudande.

Snart Advent2019-11-27T09:43:18+00:00
23 10, 2019

Låginflammatorisk kost

2019-10-24T11:16:07+00:00

En ny behandling för barn och unga med reumatism prövas nu vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Enligt Lillemor Berntsson, barnreumatolog och överläkare, som leder studien ska låginflammatorisk kost prövas som kompletterande eller alternativ behandling.

Förhoppningen är att kostprogrammet ska ge patienterna en möjlighet att kunna påverka sin sjukdom själva i vardagen och minska behovet av läkemedel. Kostprogrammet, som utvecklats i USA, innebär en strikt diet med väldigt naturlig mat. Det handlar om att laga mat från grunden av naturliga råvaror som rent kött, fisk, ägg, skaldjur, nötter och mycket frukt och grönsaker. Små mängder yoghurt och lagrad ost ingår, men inget tillsatt socker, gluten, konsistensgivare eller andra tillsatser. Enligt Lillemor Berntsson är gluten sannolikt inte skadligt i sig utan det handlar om att minska mängden av vissa kolhydrater.

Programmet innebär en näringsmässigt fullvärdig kost.

En patient som prövat kostprogrammet i en månad hade mindre stela leder och en mångårig ögoninflammation var borta. Studien pågår fram till 2021. De barn och unga som deltar i studien provar kosten strikt i en månad, helst tre månader. Under tiden får de och deras familjer stöd av läkare, dietist och skola. De får recept, olika tips och råd och en lista över mat som bör undvikas.

Läs mer här:
Akademiska sjukhuset
Sveriges Radio
Ta del av Pro+Fit Health ABs erbjudande.

Låginflammatorisk kost2019-10-24T11:16:07+00:00