5 03, 2019

Fettisdagen idag

2019-03-05T07:47:56+00:00

Historiskt sett har vi ätit fettisdagsbullar, alias semlor eller fastlagsbullar, sedan 1500-talet. Då handlade det om att vi skulle äta upp oss och bli feta och präktiga så att vi skulle klara den 40 dagar långa fastan innan Påsk. Ett annat namn på bakverket är hetvägg. Det innebär att äta en semla i en tallrik med varm mjölk, kryddad med t ex kanel. Dåtidens semlor var inte de fluffiga bakverk som vi äter idag utan de var säkert bakade av grovt mjöl och för att bli njutbara behövde de blötas upp i varm mjölk.

En svensk kung, Adolf Fredrik, var så förtjust i semlor att han fettisdagen 1771 avslutade sin måltid med en sista semla innan han föll ihop och dog. Nu för tiden tänjer vi på traditionerna och äter saffranssemlor före jul och redan i januari finns det vanliga semlor, wienersemlor, semlewraps mm. Visst kan vi njuta av en semla på fettisdagen! Välj en i miniformat och njuut av varje tugga!

Läs mer i Bli sockersmart!

Fettisdagen idag2019-03-05T07:47:56+00:00
14 02, 2019

Alla hjärtans dag

2019-02-14T06:57:59+00:00

Idag är det många som äter: Glukossirap, socker, gelatin, surhetsreglerande medel E330, stabiliseringsmedel E406, färgämne E120, aromer. Gelatin framställs av ben, hudar, skinn, ligament och senor från djur. Bakom E330 döljer sig citronsyra som framställts genom att melass eller glukos jäses med hjälp av jäst och mögelsvampar. E406 är agar, framställd ur vissa rödalger. E120 är karmin, ett rött färgämne som framställs av de torkade honorna av kochenill-lusen.

100 gram geléhjärtan innehåller
Energi 1450 kJ/340 kcal
Fett 0 gram
Kolhydrater 80 gram
Varav sockerarter 58 gram
Protein 3,9 gram
Salt 0 gram

Visst ska vi fira Alla hjärtans dag! Vad kan vi ge dem vi gillar i stället för socker och tillsatser? Förslag: En kram, en ros eller flera rosor, en lott, ett glas champagne, något litet och dyrt från guldsmeden, en upplevelse, middag på restaurang, en rosa smoothie etc.

Läs mer i Bli sockersmart!

Alla hjärtans dag2019-02-14T06:57:59+00:00
7 02, 2019

Sötningsmedel i stället för socker?

2019-02-07T14:21:57+00:00

Vi gillar det som är sött och vi lär oss tidigt att det som är sött är ofarligt. Både fostervattnet och modersmjölken smakar sött och det som är sött i naturen är oftast inte giftigt. Det här är ett arv som vi har med oss sedan urminnes tider.

Nu borde de flesta ha nåtts av budskapet att vi inte ska äta så mycket socker – och helst ska vi undvika socker helt. Men, hur är det då med sötningsmedel? Ska vi ersätta sockret med de olika typer av sötningsmedel som finns?

De flesta sötningsmedel har en E-beteckning och den klass som de anges under är ”övriga tillsatser” som börjar på E95x. Sockeralkoholer (brukar sluta på -ol) är en grupp sötningsmedel som förekommer i liten mängd i naturen. Mängden är så liten att det inte är lönsamt att utvinna utan de framställs ur naturliga sockerarter. Sötningsmedel (som inte ger energi) är framställda helt kemiskt. Hit hör t ex acesulfamkalium, cyklamat och sukralos.

Vad händer i kroppen om vi äter konstgjort socker? Förmodligen gör sig kroppen beredd att ta emot något sött som är på väg ner i magsäcken när vår tunga känner den söta smaken. Den som är sockerkänslig kan underhålla sitt sötsug med konstgjorda sötningsmedel.

Söta med lite honung (köp svensk) och torkade frukter och bär i stället för socker och konstgjort socker.

Läs mer i Bli sockersmart!

Frågor om socker, sötningsmedel, honung?

Sötningsmedel i stället för socker?2019-02-07T14:21:57+00:00
9 05, 2018

Bli sockersmart!

2018-05-12T20:09:44+00:00

Bli sockersmart och rensa bort onödigt socker i din mat!

”Bli sockersmart!” är titeln på Maj Östberg Rundquists senaste bok om socker. Maj är fil kand i måltidsekologi och kostrådgivare på Pro+Fit Health AB. Är det då så farligt med lite socker ibland? Hur mycket socker äter vi egentligen? Ibland äter vi socker medvetet, som när vi lägger sockerbitar i kaffet, när vi äter godis och när vi dricker socker i form av läsk och saft. Socker finns till allra största delen i väldigt många matvaror som vi äter utan att reflektera speciellt mycket över sockerinnehållet. Därav titeln på boken – vi behöver bli mera medvetna om de dolda sockerfällorna som lurar där man minst anar det. Nu finns nya råd från WHO om hur mycket (eller lite) socker vi anses tåla med hälsan i behåll.

Den 24 maj inviger Studieförbundet Vuxenskolan sin nya lokal i Danderyd med en sockerföreläsning av Maj Östberg Rundquist. Välkommen om du har möjlighet! Begränsat antal platser.

Anmälan via länken nedan:

https://www.facebook.com/events/2184279874919119/

 

 

 

Bli sockersmart!2018-05-12T20:09:44+00:00
18 04, 2018

Minst 500 gram grönsaker per dag!

2018-04-18T07:56:33+00:00

Att äta 500 gram frukt och grönsaker per person och dag är rekommendationen i Sverige (Källa: Livsmedelsverket). Fördelningen bör vara ungefär hälften frukt och hälften grönsaker. Hälften av grönsakerna bör vara grova, som t ex morot, broccoli, vitkål. Potatis är bra mat, men räknas inte in i mängden 500 gram.

500 gram? En bukett broccoli väger 250 gram (här är vi halvvägs in i dagsransonen), en morot, ca 100 gram, 5 cocktailtomater, ca 100 gram, 1 äpple ca 60 gram. Det är bra att få en visuell bild av hur mycket 500 gram innebär.

Grönsaker, frukter och bär innehåller vitaminer och mineraler. De olika färgerna kommer från skyddande ämnen – därför är det inte bara vackert utan också bra för hälsan att äta färgglatt! Många grönsaker och frukter är rika på fibrer, som har olika positiva effekter i kroppen. Fibrer mättar, de håller magen igång och de fungerar som mat åt våra tarmbakterier.

Grova grönsaker är miljösmarta. De har lägre klimatpåverkan än salladsgrönsaker, de kan odlas i Sverige och de har lång hållbarhet.

Äter man mycket grönsaker och frukt minskar risken för bland annat fetma, hjärt- och kärlsjukdom och vissa typer av cancer.

Emellanåt dyker det upp artiklar om att frukt och bär innehåller ”massor” av socker och att det gäller att välja rätt i fruktskålen! Frukt och bär innehåller fruktos, glukos och sackaros, men den mängd som finns är liten och omgiven av den vätska, de fibrer, vitaminer och mineraler som finns i frukten och som kroppen behöver bryta ner i sina beståndsdelar innan de kan tas upp.

Så ladda tallriken, frukt- & salladsskålen, och mixern med frukter och grönsaker och njuuut!

Kontakta Maj Östberg Rundquist, Pro+Fit Health AB om du har frågor eller funderingar kring maten.

Minst 500 gram grönsaker per dag!2018-04-18T07:56:33+00:00
17 03, 2018

Snart är det påsk!

2018-03-19T13:15:06+00:00

Snart är det påsk och vi kan se fram emot en härlig helg fylld av ledighet, firande och förhoppningsvis massor av vårsol. Ofta när vi firar äter vi socker och godis! Till jul äter vi choklad och påsken är smågodisets högtid. Påsken är den helg då vi svenskar äter mest godis under hela året. I genomsnitt klämmer vi i oss 1,6 kg. Det motsvarar ungefär 400 sockerbitar. Visst har vi lärt oss att socker och godis inte är speciellt nyttigt, men vi bryr oss inte. Vi vill unna oss.

I butikerna rullas kubikmetrar med billigt smågodis in, som placeras strategiskt för att vi inte ska missa att köpa. Försäljningen av lösgodis under påsken står för hela 10 procent av årets godiskonsumtion enligt Svensk Handel.

Vi fyller påskäggen med sega råttor, marsipanägg, skumgodis i form av påskharar och kycklingar och billig choklad. Förutom socker, innehåller lösgodis olika andra sockerarter, som glukossirap och glukosfruktossirap, syra, arom- och färgämnen. I segt godis finns det också lite protein, i form av gelatin, som framställts av slaktavfall (ben, hud, svinsvål) som kokats och renats och som utgör en råvara till godiset. Färgämnen som finns i godis – azo-färgämnen – kan ge oroliga och hyperaktiva barn och även vuxna kan påverkas. Ett annat färgämne, karmin/karminsyra (E120) är ett extrakt som kommer från torkade honor av kochenillsköldlusen.

Att ge någon ett påskägg till påsk är en trevlig tradition, men behöver ägget innehålla godis? Varför inte lägga ner en present, en biobiljett, en bok (Bli sockersmart!) eller något annat kul i stället. Det behöver ju inte alltid vara något som man kan äta upp. Jag skulle bli väldigt glad för en spännande fröpåse, en härlig tvål eller något litet och dyrt i ädelmetall …

Vad tänker du lägga i dina påskägg i år? Hör gärna av dig med dina bästa tips!

Glad Påsk! Önskar vi på Pro+Fit Health AB / Maj Östberg Rundquist

Snart är det påsk!2018-03-19T13:15:06+00:00
27 02, 2018

Nyttan med havre

2018-02-27T13:39:52+00:00

Havre har vi odlat på våra breddgrader sedan urminnes tider.

Havre innehåller betaglukaner, en typ av kostfiber som förknippas med god hjärthälsa och blodsockerbalans. Havre innehåller också resistent stärkelse som uppmärksammats för sin förmåga att brytas ner i tjocktarmen och ge näring till en god tarmflora. Havre innehåller också tryptofan – ett förstadium till lyckohormonet serotonin.

Ät havre i form av havregrynsgröt till frukost, testa klippta havrekärnor, som ger en matigare konsistens, gör en rå havregrynsgröt – overnight oats – genom att lägga havre i blöt i vatten eller mjölk över natten. Använd helt kokt havre i stället för ris. Gör en smoothie mera fyllig genom att blanda i blötlagda, sköljda havregryn i mixern.

Havre innehåller mera protein och halten av essentiella aminosyror är högre än i råg, vete och korn.

Läs mer här

Nyttan med havre2018-02-27T13:39:52+00:00
26 01, 2018

Tarmbakterierna gillar fibrer!

2018-01-26T10:35:25+00:00

Det framgår av två artiklar i Dagens Nyheter och Metro i tisdags. Fredrik Bäckhed, professor i molekylär medicin, forskar på sambandet mellan mängden fibrer i vår mat och tarmflorans mångfald – ju fler arter bland tarmbakterierna, desto bättre för vår hälsa.

Tarmfloran har en större betydelse för hur vi mår och hur vi riskerar att drabbas av kroniska sjukdomar, än vi trott tidigare. Våra nutida matvanor där nästan allt ”förädlats” från fiberrikt till lättsmält och i den processen utarmats på mineraler och vitaminer gör att tarmbakterierna blir utrotningshotade. Men, det är inte kört! Mata dina tarmbakterier varje gång du äter. Kostfibrer från frukt, grönsaker, baljväxter, korn och havre är godis för både dig och dina tarmbakterier.

Det här området känns väldigt spännande och jag lovar – fortsättning följer …

/Maj Östberg Rundquist

 

 

 

Tarmbakterierna gillar fibrer!2018-01-26T10:35:25+00:00